Du kallar mig för Messias, men bara i smyg.
Du lägger allt ditt hopp i mina händer, men bara i smyg.
Du låter ingen veta, för du lever, men bara i smyg.

Du använder ord för att dölja din desperation, men den lyser så starkt igenom.
Du väntar med att tända hoppets fackla, men när det är dags, tänder du den i fel ände.
Du famlar i mörkret och kan inte se ljuset, för du blundar längs vägen.

Nedräkning...

Nedräkning? Till vad?, undrar du.
Till resan, avslutet och början på det nya!, svarar jag.
Du ber mig förklara, så jag svarar:
Resan är ett äventyr, en avstickare fylld med kärlek, längs livets långa resa.
Avslutet är ett avslut på det som som sugit ut min energi under allt för lång tid.
Början, är precis som det låter, en nystart, laddad med energi, engagemang, entusiasm och nyfikenhet.
Hmm... Intressant och härligt!, svara du.
Visst är det!, svarar jag.